lite noja sådär

Jag har lite ågren över att jag inte hinner träna tillräckligt mycket nu i sommar som jag vill. Jag har ju alltid varit väldigt aktiv och att jag inte tränar handlar inte om att jag får panik för att jag ska kunna gå ner i vikt. Det handlar om att kroppen skriker efter att få göra någonting, som den gjorde förr.

När jag kan går det inga pass som fungerar för mina knän och när jag
inte kan går de passen som jag vill gå på allra mest. Förra veckan blev det bara en gång och det kliar i kroppen när jag inte kör så mycket jag vill. Fånigt, men så har det alltid varit. Fast, nu kliar det i kroppen för att jag inte kan vara ute tillräckligt mycket i solen och i gröngräset som jag vill också, plus att jag inte har en häst att spränga fram över fälten med.

Det kliar lite för mycket i kroppen för att jag ska vara riktigt nöjd och det är en rätt trist känsla. Glad är jag, väldigt glad, men det där kliandet förstör lite av den bra känslan. Förhoppningsvis släpper det snart, men jag vet inte hur snart.