Vi tillbringade en och en halv timme på veterinärstationen med Dot idag. Blodprov strulade, han fick stora blåmärken på sina små ben och blodet koagulerade i provrören så de fick ta om blod flera gånger och han var så ledsen och jamade och satt så snällt still fast att hans ben svullnade.

Han har gått ner 1,8 kilo sen i september, och hans värden är riktigt, riktigt dåliga. Eftersom han ändå är ”pigg” till det yttre kommer han behandlas och vi ska ha koll på honom så att han inte går ner mer i vikt, men veterinären vill ändå att vi förbereder oss för det värsta. Det kan ta lång tid, det kan gå väldigt snabbt – det kanske inte händer alls. Men bra mår han inte, vår lilla kattpojke

Det är så oförklarligt svårt att förstå att någonting man älskar så mycket kanske kan tas ifrån en mycket tidigare än vad man trott. Jag känner mig orkeslös och ledsen samtidigt som jag hoppas av hela mitt hjärta. Min fina lilla Dot.

Jag behövde bara skriva av mig lite.

hjärtat <3

 

You May Also Like

Lämna en kommentar